Så kom då den förstfödde sonen, ja det skiljer 1 minut men den är VÄLDIGT viktig för Marcus.

Macki till vänster.












Marcus har alltid varit väldigt försiktig av sig. Lugn och harmonisk. Har dock varit med på alla upptåg som andra skapat.
Tyvärr oxå råkat illa ut många gånger för att bara "vatt ivägen".
Typiskt "mellanbarn", finner sig i det mesta.


Ett litet scenarie med Macki som blev fel.

Familjen var i småland hos mormor o Rune. Gossarna hade sina sängar i sovrummet på ovanvåningen. Fredde höll väsen när de skulle sova och vi tyckte synd om Macki för han ville ju sova.
Vi bar ut hans säng i allrummet och pratade för honom att så kunde ju Fredde hålla på för sig själv osv.
Tillägas bör att i detta rum fanns väggarna fulla av Runes troféer av skjutna rådjur m.m.
Efter en stund hör vi nerifrån att Macki ledset kallar...
Jag går upp och frågar vad han är ledsen för.
- Vafför ska ja ligga bland alla skoletterna (Marcus uttryck för rådjurskranierna)

Aaw va jag kände mig dum, han tog det som ett straff, förstod inte varför HAN skulle flyttas, det var ju Fredde som höll på, fast Vi menade väl.
Fredde hade somnat för längesen.
Stackars lille Marcus.

Ja det var lite om min käre tvilling 1 som han hette innan namn.
Puss o kram till dig med.