Fredrik har haft full fart från födseln. Alltid nya påhitt och bus, men himla go kille ändå.
Pigg och alert, i hopp om att lära sig nåt nytt. Lite "tjurskallig" ibland, men det går över snabbt. 
Självlärd, duktig, observant....


Måste berätta om den envise Fredde hos talpedagogen...

Marcus och Fredrik hade sitt eget språk när de var i 3-års åldern och för detta skulle de gå hos talpedagog. När de va Freddes tur så gick han snällt med och svarade så fint på allt hon pekade på...
Fågel, hund, bil, tåg osv... Men när hon pekade på en kyrka (han kunde inte tje-ljud) svarade han nonchalant
- Hus!!!
- Jaa visst men VAD för nåt hus?
- HUS !!
- Ja, men det heter något speciellt?
- HUUUUS!!!
Och så blicken till mig... Mamma nu e de klart....
Sen va det inte lönt att diskutera mer med det.... 


Lite om tvilling 2... Puss o kram till dig med.



Där finns sååå mycket att skriva om alla barnen, och så är det ju.
Både jobbigt och roligt.
Men vill inte bombadera er med en massa såhär i början, men det kommer säkert små inlägg här o var.
Faktum är att barnen är en jätteupplevelse och jag kan knappt fatta att de är vuxna nu. När man sitter såhär och tänker tillbaka och tittar på gamla foto osv. så blir man lite nostalgisk... 

Ha en go´ natt.

Kramar Netti