Ja nästan... Nää jag har inga barnbarn, inte än i alla fall ;)
Men nu ikväll ringde Sandra och frågade om jag hade vägarna förbi kvantum, hon skulle hämta ut ett paket. Visst, regn och rusk, så vi for iväg och skulle hämta henne.
När Sandra skulle lämna hemmet så sprang hennes yngsta katt, Shiela ut och ner i trappan.
Jaha tänkte Sandra, hon får väl följa med då.
Till saken hör att denna katt är översocial och finner sig i allt, så sagt och gjort, hon följde med till kvantum.
När vi stod och väntade på Sandra började Shiela att undersöka bilen...

Var blev matte av tro... Det var tusan vilken tid det tar...

Tror jag kollar läget därframme...

Jag har nog sett hur ni gör haha,,, kolla så där inte kommer någon...

... sen är det bara att köra... eller?

Nää oroa er inte. Allt slutade bra. Jag tyckte det regnade lite mycket så "mormor" fick ta över igen.
För när matte kom tillbaka så kändes det trots allt skönt att krypa tillbaka i hennes famn och åka hem igen.
Mjau...