Hej igen... Saknat mig fniss...
Ja en vecka går fort, har ju faktiskt inte skrivit något på en hel vecka, hujedamig (hmm var kom det ifrån haha)
vad tiden springer iväg.
Under veckan som gått har det varit lite av varje som hunnits med.
Mycket upp och ner med Bitte, men nu verkar det vara lite lugnare igen, alltid klabb med smärtlindringen. Så fort det av någon anledning blir fel så går det åt sååå många onödiga timmar att försöka få allt tillrätta igen.
Slits mellan hopp och förtvivlan mest hela tiden. Men sen är det så skönt när hon slipper ha ont igen.
Lite roligt har varit, såklart bowlingen i onsdags, det är alltid en skön avkoppling även om man blir ganska så irriterad på sig själv. Hur svårt kan det vara? Det är ju bara att göra likadant som jag gjorde förra slaget...
Nää det är väl det som är det skojiga med bowling, trots att man vet precis hur man ska göra så blir det ofta en liten miss. Är det inte benet så är det armen som blir lite åt det ena eller andra hållet. Eller så missar man "pilen" med nån cm o då åker klotet inte alls dit man tänkt sig. Jaa det är mycket som ska klaffa.
Så hade vi en halvdag med gruppen på jobb. Det är också kul att träffa arbetskompisarna ibland. Man saknar ju dem. Själva jobbet hade jag aldrig klarat av som det är nu. Tankspridd är bara förnamnet på vad jag är nuförtiden. Det hade slutat illa tror jag. Hade kanske rent av satt en strumpa på en arm eller nåt haha.
Men bara tanken på att fokusera på tabletter och annat som måste vara korrekt, usch nää det får de som är skärpta i hjärnan ta hand om så länge.
På torsdagskvällen var vi iväg på ett heminredningsparty. Mycket fina grejer, men svårt bestämma vad jag skulle vilja ha, även där kortslutning i knoppen, men tillslut beställde jag en fin ram som jag ska ha min älskade hund i.
Till sist vill jag bara visa en bedårande nytillkommen liten "Frasse".
Så småningom kommer han kanske halka in lite som vår familjemedlem. Ja långväga....
Det är nämligen så att det är Anita som skaffat tillökning i sin familj och när Sandra hörde detta så "gifte" hon bort sin okastrerade lilla hona till honom. Han ska få bli pappa till "mina barnbarnsbarn" så att säga. Där fick jag till det haha. Hängde ni med???