Har inte skrivit på länge... Känns som de inte behövts på nåt vis.
Det mesta ja skrivit har vatt för o skriva av mig så att säga.
Men nu känns allt bra igen trots allt...
Min goe katt Gibzon e sjuk o detta går inte att bota, men e gla så länge han inte lider.
Han får finnas hos oss tills den dagen han inte e sig själv mer.
Bitte tänker ja på varje dag.
Men bestämde mig på 1-årsdagen att inte va så lessen mer.(Hon sa till mig)
Går väl ganska så bra. Men känner henne hela tiden.
Ni som tror på "känslor" från andra sidan förstår...
Jag skärper mig o inte "gråta".... Jag minns de roliga stunderna (försöker hela tiden).
Men jag känner att Bitte e med mig.
De känns skönt.... Hon visar sig ibland, hoppas på mer...
Ta dagen som den kommer o njut av den, de gör jag =)
Ha de gott

Kram Netti